1. Perspektiven, eller bristen på dem. Sverigedemokraterna (SD) uttrycker i ett pressmeddelande en rädsla för att svenska soldater måste slåss mot kurder i Turkiet. Ja, på fullt allvar. Tror SD att Turkiet vill bli medlem i EU för att de desperat behöver nordgermanska vikingaättlingar som soldater? Känns det som en trolig händelseutveckling om Turkiet blir medlem i EU? Eller är det SD som saknar insikter i hur världen och EU fungerar? Det enda som är tydligt är att SD inte verkar gilla vare sig turkar eller kurder.

2. Ungdomsförbundet, SDU. SDU är i princip helt och hållet en papperskonstruktion. Vad kan man säga om ett ungdomsförbund där en person som hör av sig för första gången till partiet i augusti redan inom några månader sitter i rikssyrelsen? Patetiskt? Desperat? Riktigt roligt blir det när denna person i januari visar sig vara en journalist som wallraffar SDU. Surfar man på ungdomsförbundets hemsida förstärks intrycket av tomhet. Många banners för olika aktiviteter ger ett intryck av just många aktiviteter, bara man inte klickar på dem. En kampanj undertecknad av förbundsordförande Jimmie Åkesson 2002, kanske inte känns högaktuell då det var några år sedan han lämnade den posten. Skolval 2006? Nog har bäst före-datumet gått ut för den bannern. Inte heller blir det bättre av att det även här anges en före detta förbundsordförande, Martin Kinnunen. "Vägra kallas rasist"-bannern följer mönstret och anger Åkesson som förbundsordförande.

3. Nationaldemokraterna, SD:s systerparti. Nationaldemokraternas existens är en konsekvens av en maktkamp inom SD. De som grundade Nationaldemokraterna (ND) var tidigare med i samma parti som Jimmie Åkesson, Björn Söder, Mattias Karlsson och så vidare. De var på samma årsmöten, delade samma sorts flygblad, hade samma partiledare, sjöng samma sånger på samma fester och så vidare. Så, oavsett hur mycket avstånd SD av taktiska skäl vill hålla mellan sig och ND, är de partier med mycket gemensamt, men olika image. Ungefär som tv-apparater med olika märke, men från samma fabrik. Det är inte så mycket mer än skalet som skiljer.

4. Nationalismen i sig då dess essens kan sammanfattas med "vi mot dem". Ett nationalistiskt parti är ett parti som är fokuserat på självförhärligande, militären, gränsbevakning, vi och dem-tänkande, ett tänkt bevarande/återställande av en inbillad nationskaraktär och så vidare. Hur många vill att just det faktum att man är, eller inte är, svensk ska vara det som betyder mest i hur du ser på dig själv? Livet är så mycket större än så.

5. Navelskåderiet. Vilken perifer fråga som helst kan lyftas fram till något stort, allt för att vinna de engagerades röster. Vilket parti kan på fullt allvar komma med, exempelvis, dessa två påståenden: "Utan motorsport stannar Sverige!" och "Därför är det av yttersta vikt att lyfta fram och visa på alla de goda sidor och den samhällsnytta som motorsportandet för med sig" utan att skämmas? Svaret är givetvis SD, som av oklar anledning vill lyfta fram motorsporten som en av Sveriges ödesfrågor. "Få verksamheter kan så tydligt visa upp en sådan enighet och inneboende vänskap som hos motorentusiasterna" skriver SD utan att inse att de med detta visar på vad som skiljer dem från motorsportsentusiasterna, få anser att SD präglas av enighet och inneboende vänskap, ens bland deras egna medlemmar.


EXPO.SE